Ansedel för Pehr Anders(omnämns som Per Adolf och Petter Anders) Elvgren

Elvgren, Pehr Anders(omnämns som Per Adolf och Petter Anders)
1722-1804

Född i Finnåker 1722-06-25 i Fellingsbro (T). [1]
Bruksinspektor.
Död på Bockhammar bruk 1804-01-17 i Gunnilbo (U).

Pehr Anders(omnämns som Per Adolf och Petter Anders) Elvgren. Född i Finnåker 1722-06-25 i Fellingsbro (T). [1] Död på Bockhammar bruk 1804-01-17 i Gunnilbo (U). Bruksinspektor.	f Anders Bengtsson. Född omkring 1700 i Fellingsbro (T).







	m Elfgren mor till Pehr Adolf.

Biografi

Flyttade till Jäders bruk omkring 1744 från Fellingsbro (T) till Arboga landsförs (U).
Får på Jäders bruk sällskap av sin bror Olof som senare blir inspektor på Ramnäs bruk.

Mellanlandar i Haraker på väg till Västervåla och Trummelsbergs bruk. Tjänstgör troligen en kort tid som lakej hos Hedvig Christina Stenbock på Svanå(hon dör samma år dvs 1759).
Flyttade 1759-06-30 från Haraker (U) till Västervåla (U).
Utflyttad 1790 från Västervåla (U). [2]
Inflyttad 1790 till Gunnilbo (U).
Djupt inne i bergslagsskogen ligger resterna efter det som en gång var Trummelsbergs Bruk. Idag har naturen återtagit det mesta av platsen men spåren efter den livliga brukshanteringen går att se i landskapet. På en kulle tronar pelarna i slaggsten som en gång var kolhuset. I sjön ligger resterna efter hamnpirerna där pråmarna lade till som fraktade tackjärnet till Färna Bruk. Längs med vägen syns spåren efter den hästdrivna järnvägen där malm och kol transporterades.

Bruket grundades av Olav Trummel 1622 och verksamheten pågick ända fram till 1907. Förutom järnhanteringen har man en gång odlat sparris här och i mossen en bit bort bröts torv. Om du vill utforska området till fots kan du följa den folder som finns eller vandra en bit på Bruksleden.
Färna har varit befolkat åtminstone från mitten av 1500-talet. Järnbruket började i all anspråkslöshet år 1607 med en hammare och två härdar. Det ägdes från början av Kronan. Under 1630-talet fick den kraftfulla kvinnan Edla Widiksdotter bruket att blomstra. Åren 1692-1789 drevs bruket av Claes Wilkens och dennes ättlingar och släkt. Här kan man nämna Wilkens unge och duktige bokhållare Jacob Ramsell. Han växte upp under knappa förhållanden och mot alla regler gifte han sig med patronens dotter och blev själv patron. Färna ombildades vid denna tid till fideikommiss - landets till ytan största. Efter en långdragen arvstvist i början av 1800-talet övergick bruket till greve Carl Johan von Hermansson. Denne var medlem av ståndsriksdagen. Där blev han känd för sitt förslag att gamla och orkeslösa, som ej längre kunde delta i produktionen, skulle avlivas. Enligt en uppgift blev smederna i Färna så förgrymmade, att de smidde en halsring kring grevens hals. Därför använde denne sedan hög krage. Carl Johan von Hermansson lät 1857 bygga om herrgården till sitt nuvarande ståtliga utseende. Tillverkningen i Färna var från början stångjärn som vidareförädlades till produkter som ankare, takplåt, gjutstenar och spik. Vid bruket har, förutom jord- och skogsbruk, även funnits anläggningar som kvarn, såg och tegelbruk. Carl Johans son Carl Fredrik lät 1904 uppföra ett märkligt mausoleum i slaggsten på ängen söder om herrgården. Arkitekt var professor Lars Israel Wahlman. Mellan mausoleet och herrgården står ett lusthus med vackra målningar. År 1907 avvecklades fideikommisset. Smidet upphörde på 1920-talet. Av de gamla produktionsanläggningarna finns idag bara grundmurar kvar. Herrgården drivs idag som hotell med konferens och spa. I längan mot bakgården ligger Färna Herrgårdsbutik och Ekomuseums Temapark för barn. Butiken, som är öppen året runt, säljer kläder, möbler, hantverk och presentartiklar. Här finns även utställningar och ett litet café. Varje år genomförs en stor och välbesökt julmarknad.
Var i slutet av 1750-talet inspektor hos Ramsell, Ferna bruk. Ärvde denne enl testamente 1789 (tjänat i 30 år) för att köpa egendom i Vik, Söderbärke.
När Ramsells gamle inspektor Per Adolf Elfgren drar sig tillbaka efter 30 års tjänst, 1789, kan han köpa en gård i Wik. Där samlas änkor och jungfrur i släkten. När man ser namnen verkar det varit en rundgång i giften med namnen Elvgren, Rahm, Fischer, Dahl.

Gifte och barn
Susanna Crom. Född 1734-08-21 i Arboga stadsförs (U). Död 1819 i Söderbärke (W).
Gift 1760-01-10 i Arboga stadsförs (U)
	Susanna Elvgren. Född 1761-06-13 i Västervåla (U). Flyttade 1790 från Västervåla (U) till Söderbärke (W). Bodde i Wik från 1790 Flyttade 1801 från Söderbärke (W) till Gunnilbo (U). Flyttade 1816 från Västervåla (U) till Nacka (AB). Bor mellan 1816-1819 i Sågtorp, Nacka hos sin syster Eva troligen i samband med att hon blev änka. Susanna flyttar 1819 till Arboga. Flyttade 1819 från Nacka (AB) till Arboga stadsförs (U).
	Catharina Elvgren. Född 1762-10-13 i Västervåla (U). Död 1773-04-14 i Västervåla (U).
	Christina Elvgren. Född 1764-03-23 i Västervåla (U). Flyttade 1792 från Gunnilbo (U) till Grythyttan (T). Flyttade 1812 till Orsa (W). Flyttade 1813-03-28 från Orsa (W) till Säfsnäs (W). Död 1818-08-01 i Säfsnäs (W).
	Anna Elvgren. Född 1765-10-06 i Västervåla (U). Död 1818-03-18 i Nås (W).
	Eva Elvgren. Född 1767-05-28 i Västervåla (U). Inflyttad till Voxna (X). Flyttade 1798 från Voxna (X) till Söderbärke (W). Flyttade 1800 från Söderbärke (W) till Frustuna-Kattnäs (D). Flyttade 1804 från Frustuna-Kattnäs (D) till Nacka (AB). Flyttade 1823 från Nacka (AB) till Hölö (AB).
	Ulrica Elvgren. Född 1769-06-15 i Västervåla (U). Flyttade 1801 från Gunnilbo (U) till Söderbärke (W). Död 1831-10-18 i Söderbärke (W).
	Sara Elvgren. Janne Lundell Jag såg din efterforskning först idag angående Rahm. På kyrkogården i min födelseförsamling finns en gravsten över en kvinna med namnet Sara Rahm född Elfgren. Jag har just nu endast gamla minnesbilder men jag tror att det är angivet 1776 som födelseår och 1800 som dödsår. Årtalen kan vara felaktiga på något år,men om du söker i Österunda församlings dödbok för åren omkring 1800 får du säkra uppgifter. Det stämmer i tiden ungefär med de personer du söker så det kan vara fråga om syskon. Kombinaltionen Elfgren och Rahm är ju lustig. Det kan vara fråga om syskon på båda sidor. Mannens namn finns ej med på stenen så han har förmodligen flyttat från församlingen senare. Hustrun dog ju mycket ung, så han kanske gifte om sig. Hoppas dessa uppgifter kan ge någon ny ledtråd om varifrån din kvinna kom Mvh Gösta Född 1771-06-09 i Västervåla (U). Död 1809-04-02 i Österunda (C). Dödsorsak: Barnsbörd.
	Pehr(döpt Petrus) Elvgren. Född 1772-06-12 i Västervåla (U). Döpt 1772-06-13 i Västervåla (U). Bruksinspektor. Var direktor på Bockhammar bruk i slutet av 1700-talet 1806 är han inspektor vid Bockhammar bruk i Gunnilbo socken. Av Bockhammar finns idag kvar lusthus, naturpark, café med trädgård, hantverksbutik och vandrarhem Blir jag dömd till böter så betalar jag, men sedan gör jag så mycket järn jag vill, sagt av Ebba Brahe, som ärvde Bockhammars bruk år 1633. I början av 1600-talet anlades en stångjärnssmedja med tre hamrar vid Bockhammar. Bruket förvärvades kort därefter av riksdrotsen Magnus Brahe som redan ägde bruket i Uttersberg. Dottern Ebba Brahe ärvde Bockhammar år 1633. Bockhammars bruk var i drift mellan 1607 och 1880. "Ebba Brahes lusthus" från 1636 och den stora, timrade mangårdsbyggnaden från 1817 är idag i stort sett det enda som återstår av det gamla bruket. På en holme i bruksdammen ligger det gamla romantiska lusthuset en rosamålad och till formen åttkantig paviljong som bär Ebba Brahes namn. Det är landets äldsta lusthus, enligt vindflöjeln uppfört 1636. Det svängda taket och interiörens vackra dekorationsmålningar antyder dock att huset kan vara något yngre. I sin ungdom upplevde Ebba Brahe (1596-1674) en romantisk kärlekshistoria med kung Gustav II Adolf. Deras planerade giftemål förhindrades dock av konungens mor. Den tjugofyraåriga Ebba gifte sig i stället fältherren Jacob de la Gardie. Paret fick 14 barn. Efter makens död 1652 styrde Ebba Brahe med fast hand familjens många gods och bruksanläggningar runtom i Sverige. Många sägner florerar om Ebba Brahe där hon beskrivs som en god och ärbar kvinna. Den vackra kärlekssagan med Gustav II Adolf i trakterna vid Bockhammar har gett näring åt fantasin och romantiken. Som en vacker skyddsängel sägs hon visa sig i parken kring lusthuset för att uppmana människan till godhet och trohet. Enligt sägnen hade hon sedan ungdomen två sånger i sitt hjärta som hon sjöng från lusthuset, den ena i dur och den andra i moll. Efter hennes död 1674 sjunger fåglarna på Bockholmen hennes sånger. Död 1815-10-29 i Gunnilbo (U). Begravd 1815-11-16 i Gunnilbo (U).
	Anders Elvgren. Född 1773-10-25 i Västervåla (U). Död beräknat 1774-06-29 i Västervåla (U).
	Margareta Elvgren. Margareta Elvgren, född 1775 i Västervåla. Död 21.1.1833 i Enköping av bröstfeber. Gift 1798 i Gunnilbo med Erich Michael Rahm, landsfiskal i Enköping. Född 1775-12-11 i Västervåla (U). Död 1833-01-21 i Enköping (C).

Framställd av DISGEN version 8.1d 2008-05-23