Född 1809-09-11 i Gunnilbo (U). [1]
|
Biografi |
Inflyttad till Åsby gård, Säterbo 1832-08-17 till Säter (W).
Inflyttad 1837-11-26 till Söderbärke (W). Fick de sina fäders namn? Christel Blohmé (24 nov 1999): Hej! Under sökandet av min mors anor i Västmanland stötte jag på ett dokument som hennes faster hade fått 1956 av Landsarkivet i Uppsala. Det gällde min mors farfars far, Anders Ludvig Elfgren f 1834 på Åsby Gård i Säterbo sn. Enligt detta dokument så var modern Anna Stina Andersdotter och fadern okänd. Men, enligt mammas faster så hade denna Anna Stina en förbindelse med en lantmätare vid namn Ludvig Elvgren, på gården, (detta hade fastern fått höra många gånger under uppväxten), och i dokumentet menar man att bara för att Anders Ludvig har fått namnet Elfgren betyder inte det att fadern hette det också (och det får man ju hålla med om). 1838 får Anna Stina ytterligare en oäkta pojke som får namnet Jan Erik Setterquist (detta enl. dokumentet). Jag har tittat på båda pojkarna i födelseboken och båda står mycket riktigt faderlösa. Nu till den roliga upptäckten...hur försöka bekräfta denna lantmätarhistoria? Jo, av en slump såg jag på en husförhörssida på Åsby Gård, en dräng vid namn Jan Erik Setterquist, i samma ålder som Anna Stina. Då tänkte jag att kan det vara så enkelt att hon fått 2 oäkta pojkar och döpt dem till samma namn som sina fäder? Jag letade vidare och där på Åsby Gård fanns det mellan 1832 och 1837 en lantmätarelev som hette Ludvig Elvgren. Då var det iallafall sant att det fanns en lantmätare där... men jag har ännu inte fått bekräftat att det verkligen är han som är fader till Anders Ludvig men nog verkar det troligt, eller... !? Svar av Håkan Skogsjö: Åtminstone när det gäller Anders Ludvig Elfgren tycker jag att man bör kunna betrakta faderskapet som bevisat. Tre saker pekar på det: 1) Hans namn - och då särskilt efternamnet Elfgren, men också förnamnet (det var mycket vanligt att oäkta barn uppkallades efter sina fäder). 2) Den muntliga traditionen som utpekar en lantmätare Ludvig Elfgren på gården. 3) Kyrkboken som bevisar att det verkligen fanns en lantmätareelev Elfgren på rätt plats vid rätt tid, som också passar väl in som fader. Om jag förstår dig rätt är den muntliga traditionen och kyrkbokens uppgifter oberoende av varandra, det vill säga ingen har berättat för din mammas faster att det i kyrkboken finns en lantmätare som hette Elfgren (samma som hennes far bar) och att det skulle kunna vara hennes farfar. Om så är fallet raseras förstås beviskedjan. Det är också också mycket sannolikt att Jan Erik Setterquist är far till det andra barnet. Jag föreslår att du kontrollerar domboken vid den aktuella tiden. På 1830-talet var det ännu olagligt att föda barn utom äktenskapet, och därför kan det slutgiltiga beviset finnas där i form av fädernas erkännande. Utflyttad till Sörbo, Söderbärke 1876. |