Elvgren, Pehr(döpt Petrus)
1772-1815

Född 1772-06-12 i Västervåla (U). Döpt 1772-06-13 i Västervåla (U). Bruksinspektor. Död 1815-10-29 i Gunnilbo (U). Begravd 1815-11-16 i Gunnilbo (U).

Pehr(döpt Petrus) Elvgren. Född 1772-06-12 i Västervåla (U). Död 1815-10-29 i Gunnilbo (U). Bruksinspektor.	f Pehr Anders(omnämns som Per Adolf och Petter Anders) Elvgren. Född i Finnåker 1722-06-25 i Fellingsbro (T). [1] Död på Bockhammar bruk 1804-01-17 i Gunnilbo (U). Bruksinspektor.	ff Anders Bengtsson. Född omkring 1700 i Fellingsbro (T).
		fm Elfgren mor till Pehr Adolf.
	m Susanna Crom. Född 1734-08-21 i Arboga stadsförs (U). Död 1819 i Söderbärke (W).	mf Hans Crom. Född 1704-09-08 i Arboga stadsförs (U). Död 1775-10-16. Rådman och Plåtslagare(harneskmakare).
		mm Susanna Menlös. Född 1690-07-17. Död 1770-03-15.	mmf Johan Menlös. Född 1660. Död 1737-04-02. Plåtslagare, rådman 1729.
			mmm Susanna Snack.

Biografi

Var direktor på Bockhammar bruk i slutet av 1700-talet 1806 är han inspektor vid Bockhammar bruk i Gunnilbo socken. Av Bockhammar finns idag kvar lusthus, naturpark, café med trädgård, hantverksbutik och vandrarhem Blir jag dömd till böter så betalar jag, men sedan gör jag så mycket järn jag vill, sagt av Ebba Brahe, som ärvde Bockhammars bruk år 1633. I början av 1600-talet anlades en stångjärnssmedja med tre hamrar vid Bockhammar. Bruket förvärvades kort därefter av riksdrotsen Magnus Brahe som redan ägde bruket i Uttersberg. Dottern Ebba Brahe ärvde Bockhammar år 1633. Bockhammars bruk var i drift mellan 1607 och 1880. "Ebba Brahes lusthus" från 1636 och den stora, timrade mangårdsbyggnaden från 1817 är idag i stort sett det enda som återstår av det gamla bruket. På en holme i bruksdammen ligger det gamla romantiska lusthuset en rosamålad och till formen åttkantig paviljong som bär Ebba Brahes namn. Det är landets äldsta lusthus, enligt vindflöjeln uppfört 1636. Det svängda taket och interiörens vackra dekorationsmålningar antyder dock att huset kan vara något yngre. I sin ungdom upplevde Ebba Brahe (1596-1674) en romantisk kärlekshistoria med kung Gustav II Adolf. Deras planerade giftemål förhindrades dock av konungens mor. Den tjugofyraåriga Ebba gifte sig i stället fältherren Jacob de la Gardie. Paret fick 14 barn. Efter makens död 1652 styrde Ebba Brahe med fast hand familjens många gods och bruksanläggningar runtom i Sverige. Många sägner florerar om Ebba Brahe där hon beskrivs som en god och ärbar kvinna. Den vackra kärlekssagan med Gustav II Adolf i trakterna vid Bockhammar har gett näring åt fantasin och romantiken. Som en vacker skyddsängel sägs hon visa sig i parken kring lusthuset för att uppmana människan till godhet och trohet. Enligt sägnen hade hon sedan ungdomen två sånger i sitt hjärta som hon sjöng från lusthuset, den ena i dur och den andra i moll. Efter hennes död 1674 sjunger fåglarna på Bockholmen hennes sånger. Begravd 1815-11-16 i Gunnilbo (U).

Gifte och barn
Catharina Margareta Spongberg. Född 1778-05-15 i Bro (S). Död 1848-07-03 i Söderbärke (W). Döpt till Caisa Greta
Gift 1806-05-04 i Gunnilbo (U)
	Wilhelm Elvgren. Född 1808-06-21 i Gunnilbo (U). [2] Flyttade 1824 från Söderbärke (W) till Norrbärke (W). Flyttade från Ön till Iggesunds bruk 1828 från Älvkarleby (C) till Njutånger (X). Flyttade 1831 från Njutånger (X) till Grangärde (W). Flyttade till Kyrkbyn i Grangärde Flyttade 1832 från Grangärde (W) till Söderbärke (W). Inflyttad till Wiksnäset från Wik 1836 till Söderbärke (W). W. Elvgren i Näs med fru deltar som faddrar för Johan Leonard 1845 26/9 Utflyttad till Hugnora 1876 från Söderbärke (W). Utflyttad till Vesterbyhytta 1878 från Söderbärke (W).
	Ludvig Elvgren. Född 1809-09-11 i Gunnilbo (U). [2] Inflyttad till Åsby gård, Säterbo 1832-08-17 till Säter (W). Inflyttad 1837-11-26 till Söderbärke (W). Fick de sina fäders namn? Christel Blohmé (24 nov 1999): Hej! Under sökandet av min mors anor i Västmanland stötte jag på ett dokument som hennes faster hade fått 1956 av Landsarkivet i Uppsala. Det gällde min mors farfars far, Anders Ludvig Elfgren f 1834 på Åsby Gård i Säterbo sn. Enligt detta dokument så var modern Anna Stina Andersdotter och fadern okänd. Men, enligt mammas faster så hade denna Anna Stina en förbindelse med en lantmätare vid namn Ludvig Elvgren, på gården, (detta hade fastern fått höra många gånger under uppväxten), och i dokumentet menar man att bara för att Anders Ludvig har fått namnet Elfgren betyder inte det att fadern hette det också (och det får man ju hålla med om). 1838 får Anna Stina ytterligare en oäkta pojke som får namnet Jan Erik Setterquist (detta enl. dokumentet). Jag har tittat på båda pojkarna i födelseboken och båda står mycket riktigt faderlösa. Nu till den roliga upptäckten...hur försöka bekräfta denna lantmätarhistoria? Jo, av en slump såg jag på en husförhörssida på Åsby Gård, en dräng vid namn Jan Erik Setterquist, i samma ålder som Anna Stina. Då tänkte jag att kan det vara så enkelt att hon fått 2 oäkta pojkar och döpt dem till samma namn som sina fäder? Jag letade vidare och där på Åsby Gård fanns det mellan 1832 och 1837 en lantmätarelev som hette Ludvig Elvgren. Då var det iallafall sant att det fanns en lantmätare där... men jag har ännu inte fått bekräftat att det verkligen är han som är fader till Anders Ludvig men nog verkar det troligt, eller... !? Svar av Håkan Skogsjö: Åtminstone när det gäller Anders Ludvig Elfgren tycker jag att man bör kunna betrakta faderskapet som bevisat. Tre saker pekar på det: 1) Hans namn - och då särskilt efternamnet Elfgren, men också förnamnet (det var mycket vanligt att oäkta barn uppkallades efter sina fäder). 2) Den muntliga traditionen som utpekar en lantmätare Ludvig Elfgren på gården. 3) Kyrkboken som bevisar att det verkligen fanns en lantmätareelev Elfgren på rätt plats vid rätt tid, som också passar väl in som fader. Om jag förstår dig rätt är den muntliga traditionen och kyrkbokens uppgifter oberoende av varandra, det vill säga ingen har berättat för din mammas faster att det i kyrkboken finns en lantmätare som hette Elfgren (samma som hennes far bar) och att det skulle kunna vara hennes farfar. Om så är fallet raseras förstås beviskedjan. Det är också också mycket sannolikt att Jan Erik Setterquist är far till det andra barnet. Jag föreslår att du kontrollerar domboken vid den aktuella tiden. På 1830-talet var det ännu olagligt att föda barn utom äktenskapet, och därför kan det slutgiltiga beviset finnas där i form av fädernas erkännande. Utflyttad till Sörbo, Söderbärke 1876.
	Edvard Elvgren. Född 1811-06-12 i Gunnilbo (U). [2] Lantmätare. Bodde i Ulfsbo, Söderbärke när sonen Johan Leonard föddes Inflyttad Från Wiksnäs, Söderbärke till Hedkärra 1848-12-01 till Västanfors (U). Inflyttad Från Hedkärra, Västanfors till Wik, Söderbärke 1849-11-12 till Söderbärke (W). Utflyttad från Wik 1865-10-09 från Söderbärke (W). [3] Inflyttad Sundsborg 1865-11-04 till Brännkyrka (AB). Flyttade St Habergsgatan ? 1867-10-18 från Brännkyrka (AB) till Adolf Fredrik (AB). Flyttade ? 1868-12-04 från Adolf Fredrik (AB) till Gustav Vasa (AB). Flyttade 1871-11-10 från Edsele (Y) till Torp (Y). Bodde i Wissland med sin hustru och tre av barnen Axel Edvard, Ernst Georg och Johan Leonard. Barnen flyttade vidare 1875 Axel Edvard/Ernst Georg till Östersund och Johan Leonard till Edsele. Flyttade 1884-10-02 från Torp (Y) till Östersund (Z). Flyttade till Paulsgatan 33B 1891-09-25 från Östersund (Z) till Maria Magdalena (AB). Anges bo i fastigheten Vattumannen n:o 14 i 1900 års folkräkning Död 1903-06-06 i Stockholm. Begravd Norra begravningsplatsen 19D, grav nr 119 i Stockholm.
	Mathilda Elvgren. Född 1813-06-28 i Gunnilbo (U). [2] Inflyttad 1833 till Malung (W).

      Framställd av DISGEN version 8.1d 2008-05-23